Professor Arnetz bästa knep
Så här görBengt Arnetz (stressforskare) för att undvika stress. Han är oerhört fokuserad på sina mål, vad han vill åstadkomma. Alltså han koncentrerar och kanaliserar sin energi. När arbetet är klart räknar han av och säger att målet är nått. Punkt kan sättas och han är nöjd.
Han sätter av återhämtningstid och kör inte bara på topp hela tiden. Han ägnar sig åt annat än arbetet T.ex. motion, fritidsaktiviteter, bekanta och vänner. Dessa aktiviteter kan byggas in i dygnsrytmen på samma sätt som arbetsuppgifterna. Tag en promenad mitt på dagen istället för att arbeta intensivt hela dagen.
Det är även viktigt att ha fridagar och inte arbeta även lördag och söndag som många i toppositioner gör. Det är inte fel med arbetsglädje men man måste kunna sätta gränser. Om man hamnar i en organisation där arbetsglädje och kreativitet saknas bör man fundera över om organisationen skall ändras eller om det är tid att flytta hjärnan någon annanstans.
En stor del av alla sjukdomar är psykosomatiska (utlösta av psyket). Därför är den psykiska hälsan lika viktig som den fysiska. Man kan även bota sjukdomar med psyket. Vill man studera detta närmare rek. jag Deprak Copra som har skrivit en del böcker om detta.
Stenålders mat kan ge oss bättre hälsa .
Vi är fortfarande biologiskt anpassade till den sorts mat våra förfäder åt före jordbrukets uppkomst, ( paleolitisk kost). Enda sättet stenålders-människan kunde förvara sin föda på, var att gräva ner eller torka den.
Genom att gräva ner födan lärde de sig att producera fermenterad (förjäst) föda som t.ex. gravlax, surströmming, fermenterat kött, surkål, filmjölk, öl, vin, med mera. Bakterien som nästan alltid vinner vid naturlig fermentation är laktobacill Planetarium och Rhamnosus, de klarar bäst de lägsta ph-värdena. Det finns en del andra nyttiga mjölksyre-bakterier, Bifidus, Acidofilus, och Reuteri. Den viktigaste funktionen dessa (skydds)bakterier har är att hålla elakartade bakterier under kontroll.
En del forskare påstår att vi kan förebygga de flesta västerländska sjukdomar genom att äta så. För 10000 år sedan åt man under 1 år 100 tals olika sorters frukter och grönsaker. Dagens grönsaker är efter 5000-10000 år av odling och förädling mindre fiber- vitamin-rika och innehåller mer socker. Inte nog med det de är dessutom förgiftade av alla kemikalier som vi spyr ut.
Den mat vi äter idag har för lågt mineral- vitamin- och fiberinnehåll och för högt fett -socker- och saltinnehåll. Sjukdomar som kärlkramp, hjärtsvikt, infarkt, stroke och diabetes ökar i och med detta. Risken för benskörhet ökar ju mer salt man äter och ju mindre man rör sig. På tal om benskörhet, 50% av kvinnorna och 25% av männen riskerar frakturer i medelåldern.
Nu kan man med ett vanligt blodprov avgöra om man har ökad risk för benskörhet. Det visar sig genom förhöjda värde av bikörtelhormoner. Det motverkas av kalcium och d-vitamin, och fysisk aktivitet. År 2003 upptäcktes ett hormon som stimulerar nybildning av benvävnad, det tar nog bara några år innan det finns på marknaden.
Enligt immunologen Susanna Ehdin frigör socker stresshormoner, sänker immunförsvaret och främjar jästsvamptillväxt i tarmen och bidrager därmed till försurningen, så att tarmslemhinnan skadas. Det orsakar även näringsbrist som gör människor rastlösa, oroliga och ger sömnbesvär samt huvudvärk.
Intag av marina fettsyror (fisk och skaldjur) är bra. Ej för högt fleromättat fett intag (typ kyckling) då det lätt oxideras och härsknar. Nötter är en bra källa för både fett och proteiner, men ej rostade och ej jordnötter de orsakar åderförkalkning.
Det räcker med 1,5 hekto nötter i veckan för att minska diabetes risken med 27 procent, enligt forskarna. Kvinnor som äter mellan 30 gram och 1 hekto per vecka minskar risken med 16 procent, även med andra riskfaktorer inräknade, skriver Reuters Health.
Även om mer forskning krävs, så tror forskarna att den hälsosamma effekten beror på att nötter innehåller omättat fett som förbättrar kroppens förmåga att använda insulin och reglera blodsockret. Ägg skall ej kokas eller stekas så att gulan stelnar då ökar det skadliga kolesterolet. Inget mättat fett eller mycket lite.
Varken alkohol, socker, spannmål (mjöl, pasta) el. mejeriprodukter bör intagas. Mineralintaget skall 5-dubblas.
Den förhistoriska dieten bestod till 65% av grönsaker, bär, frukt, nötter och honung och till 35% av kött från vilt, ägg, fisk samt skaldjur .
Våra förfäder konsumerade över 1000 gånger mer skyddsbakterier än vi.